Reinfeldts bekymmer och Katrine Kielos historielöshet.
juni 10 | Posted by kas | alliansen, Nyheter, S Tags: Alliansen, centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, Politik, socialdemokraterna, stefan löfven, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet
Löfven – lyssna på vad Schlingmann säger nu | Katrine Kielos | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet
För han måste i grunden utmana högerns bild av vad som driver företag och ekonomisk utveckling. Förklara att samarbete är minst lika viktigt som konkurrens. Att stora löneskillnader är improduktivt.
Att pragmatiska socialdemokrater har gjort mer för marknadsekonomins överlevnad än samtliga nyfrälsta marknadsfundamentalister genom tiderna (Inklusive Sveriges nuvarande näringsminister).
Han måste säga att några av marknadsekonomins största fiender kan vara aktörer som tjänar stort på den nuvarande modellen: ett vårdföretag som plockar ut 30 procentig vinst utan att ta risk. Exempelvis.
Och han måste våga säga att den tillväxt som ska ta världen ur den nuvarande krisen måste vara kvalitativt annorlunda från den tillväxt som förde oss in i den: Banker, bilar, bonusar. Löfven måste med andra ord koppla sin näringspolitik till en vision om ett bättre samhälle. via Löfven – lyssna på vad Schlingmann säger nu | Katrine Kielos | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet.
Löfven behöver bara göra vad socialdemokratiska regeringar alltid gjort Katrine Kielos
”Löfven måste med andra ord koppla sin näringspolitik till en vision om ett bättre samhälle” skriver Katrine Kielos. hon skriver vad Löfven ”måste göra”, hon tror att han måste få en vision om ett bättre samhälle. Jag skulle vilja påstå att det enda han behöver göra är att fortsätta driva samhället som socialdemokraterna gjort sedan 50-talet, tror Du mig inte så studera resultatet av socialdemokratins regeringsperioder som framgår väldigt tydligt av grafiken i denna bloggpost. Sorgligt nog så finns det bra bloggare som inte förstår att det är samverkan mellan arbetare, staten och näringslivet som leder till stabil och bra utveckling. Det har socialdemokratin förstått och det gör att vissa bara ser blått, som tur är har dessa personer inget inflytande på politiken.
Punkten a 1065 miljarder
Punkten b 1257 miljarder
Punkten c 1955 miljarder
Läs portalerna NetRoots och Politometern
Media om Reinfeldts och Alliansens bekymmer
SvD: Har vänstern en finare sorts hat?
GP: Tacka Löfven för döskallen, Reinfeldt!
Aftonbladet: Löfven – lyssna på vad Schlingmann säger nu.
Nyheterna/Ekot: Reinfeldt gästade Lördagsintervjun
Expressen: ”Jag försöker att se ett samhällsproblem”.
SvD: M bör tänka om för att värna individen
DN: Skulderna växer – av misstag
GP: Var sjätte patient har trycksår
SvD: Var sjätte patient har trycksår
UNT: Var sjätte patient har trycksår
Mobergs betraktelser : Sverige, Sverige, Sverige….vart är landet på väg?
DN: Nyaste svenskarna välkomnades
SvD: SD starkt framåt i mätning
GP: Alla firanden i Västsverige
DN: SD starkt framåt i mätning
SvD: Nationaldagshälsning från Försäkringskassan
Svenssons: Selimovic vet inte vad han pratar om
Folkpartiet: Det behövs en ny svenskhet som alla kan vara stolta över
Tags: Alliansen, centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, Politik, socialdemokraterna, stefan löfven, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet
Intressant statistik, tyvärr så har du missat ett par viktiga detaljer nämligen att nämna de förutsättningar som gällde vid starten för respektive regeringsperiod.
Oljekrisen 74-75, Lånekrisen 1991-92 samt den amerikanska finanskrisen 2007.
Oljekrisen som du nämner vet vi kostnaden för och den var inte ens tio procent av statsskuldens ökning. Lånekrisen … sluta att kommentera om du inte kan ange hur mycket det idiotiska kronförsvaret kostade, hur mycket gåvorna till bankerna kostade …. Under den första blå perioden så delade de borgerliga regeringarna ut bidrag till företag som i sin tur startade banker och lånade ut pengarna till staten dom nyss fått i gåva. Ok jag har förstått att du anser att de blå har otur men du gör det för lätt för dig genom att nämna händelser utan att visa på vad dessa händelser kostade.